dude, i'm joss

det är precis som om jag mår bra av att må dåligt?
precis som om jag orsakar den här smärtan själv,
för att sedan må toppen.
manodepresiv? man börjar ju fundera.
svartsjukan tar alltid över handen.
detsamma med tårarna.
leendet kommer när jag inte har något att skylla på
kanske är det så att jag är så desperat att
få bekräftelser från folk att de tycker om mig?
jag vet inte, tankarna bara snurrar i skallen på mig.
jag vet varken ut eller in.
jag orkar inte med det här, jag försöker leva upp till
"stay positive", vilket inte fungerar så bra
som ni kanske har märkt.
äh, nu skiter jag i det här. hjärtat brister snart ändå.

och du, din jävla fitta. det är precis som om du gör mig sån här.
jag hatar dig, djup och innerligt.